Bouppteckning - så gör du steg för steg

När någon dör ska det i de flesta fall göras en bouppteckning. Den visar vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på dödsdagen och vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen är grunden för hela arvskiftet. Här går vi igenom reglerna i 20 kap. ärvdabalken, vad bouppteckningen ska innehålla och vilka tidsfrister som gäller.

Tidsfrister för bouppteckning

  • Senast tre månader efter dödsfallet ska bouppteckningen förrättas. Skatteverket kan efter ansökan inom samma tid förlänga fristen (20 kap. 1 §).
  • Inom en månad efter förrättningen ska bouppteckningen ges in till Skatteverket för registrering (20 kap. 8 §).
  • Görs ingen bouppteckning i tid kan Skatteverket förelägga dödsboet vid vite eller utse någon som ser till att den görs (20 kap. 9 §).

Vem ansvarar för bouppteckningen?

Den dödsbodelägare som har hand om egendomen, en boutredningsman eller en testamentsexekutor bestämmer tid och plats för förrättningen och utser två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner. Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid, och en efterlevande make eller sambo ska alltid kallas (20 kap. 2 §). Förrättningspersonerna ska inte vara dödsbodelägare. Det är vanligt att anlita en begravningsbyrå, bank eller jurist, men ni kan också göra bouppteckningen själva.

Den som har hand om egendomen eller bäst känner till boet är bouppgivare och ska på heder och samvete intyga att uppgifterna är riktiga och att inget avsiktligt har utelämnats (20 kap. 6 §).

Vad ska bouppteckningen innehålla?

  • Dag för förrättningen samt den avlidnes namn, personnummer, hemvist och dödsdag (20 kap. 3 §).
  • Namn, personnummer och hemvist för alla som skulle kallas, och arvingarnas släktskap med den avlidne. Arvingar ska anges även om de är uteslutna genom testamente.
  • Vilka som var närvarande. Den som inte kom ska ha kallats, och bevis om kallelsen ska bifogas.
  • Den avlidnes tillgångar och skulder som de var på dödsdagen, med värden och belopp. Var den avlidne gift ska båda makarnas tillgångar och skulder tas upp var för sig (20 kap. 4 §).
  • Testamente och äktenskapsförord, intagna i bouppteckningen eller bifogade som bestyrkt kopia, samt livförsäkringar och pensionssparande med förmånstagare som inte ingår i kvarlåtenskapen (20 kap. 5 §).
  • Förrättningspersonernas intyg om att allt är riktigt antecknat och värderat efter bästa förstånd, och bouppgivarens underskrift (20 kap. 6 §).

Nästa steg efter bouppteckningen: arvskiftet

När bouppteckningen är registrerad kan arvet fördelas genom en arvskifteshandling. Hos Juridiskadokument.nu köper du en juridiskt korrekt arvskifteshandling för några hundralappar. Support och hjälp via telefon ingår, så att du får svar på dina frågor medan du fyller i den.

Köp arvskifteshandling med telefonsupport

Dödsboanmälan i stället för bouppteckning

Om tillgångarna bara räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet, och det inte finns fastighet eller tomträtt, behövs ingen bouppteckning. Då kan socialnämnden i kommunen i stället göra en dödsboanmälan till Skatteverket. Den bör göras inom två månader efter dödsfallet (20 kap. 8 a §). Kontakta kommunen om du tror att det gäller ert dödsbo.

Så går det till steg för steg

  1. Ta reda på tillgångar och skulder per dödsdagen: bankkonton, fonder, bostad, bil, försäkringar och lån.
  2. Ta reda på vilka som är dödsbodelägare och om det finns testamente eller äktenskapsförord.
  3. Bestäm tid och plats och utse två förrättningspersoner.
  4. Kalla alla dödsbodelägare i god tid och spara bevis om kallelsen.
  5. Håll förrättningen, skriv bouppteckningen och låt bouppgivare och förrättningspersoner skriva under.
  6. Skicka bouppteckningen till Skatteverket inom en månad. Registrerad bouppteckning behövs till exempel för att banken ska släppa pengar och för arvskiftet.

Vad händer efter bouppteckningen?

När bouppteckningen är registrerad betalas den avlidnes skulder och sedan fördelas arvet. Fördelningen görs i ett arvskifte som ska vara skriftligt och undertecknat av delägarna. Läs mer i vår guide om arvskifteshandling. Var den avlidne gift görs först en bodelning, se bodelningsavtal.

Vanliga frågor om bouppteckning

Hur lång tid har man på sig att göra bouppteckning?

Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen. Skatteverket kan förlänga tiden för förrättningen efter ansökan.

Får man göra bouppteckningen själv?

Ja. Det finns inget krav på att anlita begravningsbyrå eller jurist. Det som krävs är två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner och att alla dödsbodelägare kallas.

Får en dödsbodelägare vara förrättningsperson?

Nej, förrättningspersonerna bör vara utomstående och opartiska. En dödsbodelägare kan däremot vara bouppgivare.

Vad kostar en bouppteckning?

Gör ni den själva kostar den ingenting utöver eget arbete. Kostnaden hos begravningsbyrå, bank eller jurist varierar. Exakt pris: Ej angivet, fråga flera aktörer om offert.

Vad är skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte?

Bouppteckningen är en förteckning över tillgångar, skulder och delägare. Arvskiftet är själva fördelningen av arvet och görs efter att bouppteckningen är registrerad.

När räcker det med dödsboanmälan?

När tillgångarna bara räcker till begravningskostnader och liknande utgifter och det inte finns fastighet eller tomträtt. Dödsboanmälan görs av socialnämnden i kommunen.

Relaterade mallar och guider